Inne stan är den mesta snön borta men här ute på landet är det fortfarande mest vitt. Jag hoppas att det mesta försvinner snart, åtminstone på vägar så man slipper halkan.
I dag är det fredag och jag har som vanligt fredagsfeeling. Härligt! I kväll vankas tjejmiddag med övernattning. Så skönt att slippa tänka på att ta sig hem på nattkröken.
Mitt fina sidebord som jag beställde innan jul har nu kommit till butiken och jag hoppas hinna med att hämta det imorgon. Är så nyfiken på det.
Men först jobb och ett träningspass. Sen tar jag helg!
Ha en finfin fredag!
- Posted using BlogPress from my iPhone
fredag 1 mars 2013
onsdag 27 februari 2013
Idag är jag stark
tisdag 26 februari 2013
Be blissed
Jag får vanligtvis presentkort på Åhléns av svärföräldrarna när jag fyller år.
Jag har varit rätt dålig på att utnyttja dem. När jag i går var i det lokala köpcentret så passade jag på att smita in på Åhléns för att se om de hade Bliss där som det pratats en del om. Det hade dem mycket riktigt så dessa två produkter i doften vanilla+bergamott fick följa med mig hem och de doftar ljuvligt.
Yummie!
Tycker doften är väldigt lik Macaron från Voluspa.
Känner du för att testa detta märke så tipsar jag om Skincity som nu har erbjudande med 20% på alla produkter från Bliss.
söndag 24 februari 2013
lördag 23 februari 2013
Somliga straffar Gud med detsamma
Vi har frukost på jobbet varannan fredag. Jättetrevligt och mysigt på alla sätt. Igår var det mest sånt jag inte bör äta dvs bröd och annat som innehåller mycket kolhydrater. Men jag åt ändå av det. Och när jag inte hade lunch med mig så blev det en macka till lunch också. Och förseningar gjorde att vi åt pizza till middag. Behöver jag säga att jag vaknade imorse med kolhydratsbaksmälla och känner mig allmänt svullen?
Så jäkla onödigt och detta är ju beviset på hur skruttigt jag mår av sån kost. Att dessutom en halvtimme efter frukost och lunch så såna dippar så man nästan somnar vid tangentbordet...nej, det är verkligen inte värt det. Det är just dessa dippar som är så skönt att slippa med LHCF. Man är pigg hela dagen.
Men nu börjar skallen repa sig efter antal glas vatten och ett par koppar kaffe. Och ikväll ger jag fan i massa kolhydrater om jag inte vill ha en bakis morgondag. I kväll ska vi ha gäster och det blir tre-rätters middag LCHF-style. Så nu är det bäst att fortsätta städandet och sen ska jag ta lite SPA-tid med fotvård, kroppsskrubb, ansiktsmask och Essies "Heavely sunset" för tånaglarna. Så kanske jag också bli människa lagom till gästerna kommer.
Ha en fin lördagkväll!

torsdag 21 februari 2013
Det kom ett mail...
Jag fick ett mail från en av mina bloggläsare som själv stod i
valet och kvalet angående det här med att hoppa. Frågan var vad som fick mig
att ta steget.
Jag kommer inte skriva något om mitt nuvarande jobb och anledningen till att jag slutade där. Det hade kunnat vara vilket annat jobb som helst. Men här har ni en del av mitt svar till min bloggläsare. Och om du som skrev mailet till mig nu läser detta så vill jag bara att du ska veta att jag försökt att maila men mailet studsar bara tillbaka till mig. :(
”Ja du, jag har väl inga goda råd direkt att komma med men
för min egen del så är jag i grunden en väldigt planerande person som på sätt
och vis gillar rutiner och vanor. Men sen har jag (har jag märkt under åren) en
impulsiv ådra och en envishet utan dess like i många fall. Har jag bestämt mig
backar jag sällan och jag ångrar mig i princip aldrig.
Som yngre ville jag säsongsjobba men var då väldigt blyg och tänkte att jag måste utsätta mig för lite saker och jag ville verkligen inte sitta och vara en bitter 50-åring och ångra att jag inte gjorde det och det. Så jag säsongade i fjällen i 3 år och det var superkul och lärorikt, särskilt om mig själv. Jag lärde mig att ta för mig mer och "klara mig" själv. En annan dröm som jag har haft sedan 12-årsåldern var att åka till Australien så jag och en vän reste jorden runt vid två olika tillfällen i 20-årsåldern. Vi bestämde oss några månader innan, fixade med ledighet från jobb, hyrde ut lägenheter och drog.
Jag träffade sedan min nuvarande sambo och vi fick ett "ryck" och bestämde att vi skulle jobba i Australien vilket vi gjorde. Vi blev borta i ca 1 år och lärde oss otroligt mycket och hittade vänner för livet.
Dessa hyfsat impulsiva saker är på sätt och vis inte mitt vanliga planerande jag. Men jag har insett att jag måste gå på magkänslan och de gånger jag har gjort det har det varit lyckat. Jag har själv svårt för människor som sitter och är bittra för att de aldrig gjorde det de drömde om. Man kan skylla på mycket för att inte riktigt ta tag i sina drömmar men oftast ( för mig i alla fall) är det "bara" att ta beslutet, köra på och inte titta bakåt. Jag har aldrig ångrat såna saker.
Som yngre ville jag säsongsjobba men var då väldigt blyg och tänkte att jag måste utsätta mig för lite saker och jag ville verkligen inte sitta och vara en bitter 50-åring och ångra att jag inte gjorde det och det. Så jag säsongade i fjällen i 3 år och det var superkul och lärorikt, särskilt om mig själv. Jag lärde mig att ta för mig mer och "klara mig" själv. En annan dröm som jag har haft sedan 12-årsåldern var att åka till Australien så jag och en vän reste jorden runt vid två olika tillfällen i 20-årsåldern. Vi bestämde oss några månader innan, fixade med ledighet från jobb, hyrde ut lägenheter och drog.
Jag träffade sedan min nuvarande sambo och vi fick ett "ryck" och bestämde att vi skulle jobba i Australien vilket vi gjorde. Vi blev borta i ca 1 år och lärde oss otroligt mycket och hittade vänner för livet.
Dessa hyfsat impulsiva saker är på sätt och vis inte mitt vanliga planerande jag. Men jag har insett att jag måste gå på magkänslan och de gånger jag har gjort det har det varit lyckat. Jag har själv svårt för människor som sitter och är bittra för att de aldrig gjorde det de drömde om. Man kan skylla på mycket för att inte riktigt ta tag i sina drömmar men oftast ( för mig i alla fall) är det "bara" att ta beslutet, köra på och inte titta bakåt. Jag har aldrig ångrat såna saker.
Jag sa upp mig från ett annat jobb där jag
vantrivdes så mot slutet för att min chef på riktigt inte mådde så bra och mer
eller mindre psykade mig och en till. Jag hade inget nytt men för mig var det
viktigast att må bra och att gå till jobbet med hjärtklappning och andnöd ( jag
trodde på riktigt att jag var allergisk mot något där först tills sambon så
fint undrade om jag aldrig hört talas om panikångest? ) kändes inte
hållbart. I dag kan jag tom vara tacksam, för att även om det var riktigt
jobbigt just då så lärde jag mig att få mer skinn på näsan och att ingen skulle
sätta sig på mig. Man lär sig även i jobbiga perioder.
Jag kan som sagt inte råda dig men man har bara ett liv och
man måste tänka på sig själv också och ibland våga ta steget även om det ter
sig omöjligt”
Ingen vet var jag landar men jag känner i magen att jag fattat rätt beslut. Ibland får man helt enkelt tro på att det kommer att ordna sig.
Det måste det.

onsdag 20 februari 2013
I morse var dags igen för ett PT-pass. Förra veckan ställde jag in på grund av sjuka barn. Man kan lugnt påstå att jag kände mig aningens darrig efter dagens pass.
Nu ska jag hem och fira med skumpa att jag haft min sista stora deadline på jobbet innan jag slutar. Sweet!
Hoppas att ni har en bra Lill-lördag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








