Jag är förkyld och Noel ligger hack i häl. Det känns väldigt glammigt att gå omkring med torr, fnasig röd näsa som lyser som ett stoppljus i natten. Jag hoppas att det här går över till Noels namngivningsfest på lördag. Som det känns nu har jag ingen lust med kalas men det är mest allt fixande innan. Det ska städas, bakas, fixas och trixas.
I morgon kommer svärisarna ner igen. De har inte sett lillkillen (ja, ok...han är inte sååå liten) sen han var 5 veckor. Och nu är han typ...15? *amningshjärna* Tiden går så fort i vissa avseenden. Jag och Andreas satt igår och pratade om förlossningen. Man glömmer så lätt... någon frågade mig hur ont det gör att föda barn och konstigt nog kan jag inte riktigt komma ihåg hur det kändes. Ja, att det gör ont, det kommer jag ihåg men inte riktigt ändå. Nåväl...
En annan sak som har kommit mer och mer är det här med att hoppa mellan tankarna och säga och skriva obegripliga saker. Som nu...
För att återgå till dagen så har det städats och spikats här hemma idag. Spikandet stod A för och jag har flängt runt med dammsugaren. Noel har fått ligga och kolla på oss båda.
Mina föräldrar kom upp och var barnvakt här hemma medan jag och A åkte till Sickla för att gå på bio. Vi såg "Michael Clayton" med George Clooney. Bra!
När vi kom hem berättade mamma att Noel skrattat när hon tagit av honom bodyn. "skrattat? Är du säker på att det var ett riktigt skratt? Inte bara lite jollrande?" (vore ju typiskt att man som förälder missar första skrattet) "Ja, han skrattade" var svaret. Skit! Att man ska missa sånt...Men lillkillen visade upp sin bästa sida och bjöd sina päron på ett kluckande skratt sen igen vid skötbordet.
*kärlek*
.JPG)
1 kommentar:
Nyfiken vad de för tillverkare på de bedårande hängelbyxorna? De bruna med prickar? *kääär*
Skicka en kommentar