En del människor inspirerar. Beundrar. Att de vågar. Jag tycker själv att jag haft ett bra liv, särskilt de senaste 10-12 åren. Det var då jag började göra saker som jag blev glad av. Impulshandlingar kan man kalla det. Få för sig att säsonga i Åre, bygga hus, göra långresor på andra sidan jorden, skaffa barn (kanske iofs inte en impulshandling) jobba utomlands. Jag kommer alltid att se tillbaka på de åren och känna glädje och vara nöjd att jag gjorde något bra och något jag trodde på.
Nu var det väl länge sen jag gjorde något impulsartat men livet är ju inte slut än och nya möjligheter kommer att dyka upp. Jag har inte helt förträngt idén att åter igen besöka mitt älskade Australien. En vacker dag kanske vi bor där, vår lilla familj. Vem vet?
Som sagt, jag blir inspirerad. Läste nyss denna årskrönika skriven av en som vågat göra allt som fallit henne in. Ofta är det man själv som sätter sina gränser- kom ihåg det!
Apan, hoppas att det är ok att jag länkar till dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oj, jag blir helt tårögd och glad! Klart du får länka vännen!
GOTT NYTT ÅR vännen!!! Hälsa pojkarna och önska dem ett fint år också :) Och Sixten ;)
Jag missar er! :)
Kramis!!
Skicka en kommentar