Översköljd

Vissa dagar översköljs man bara av kärlek. Som när ens barn ler som en solstråle när man kommer in i hans rum på morgonen, när han skrattar sitt kluckande skratt, när han sträcker upp sina armar mot en och vill att man ska lyfta upp honom, när han står och håller i sig i sin napp (för han håller ju i sig hårt och då står man tryggt, eller hur? ), när han tar ett par steg och sen drattar på ändan, när han grinar så tårarna rullar på kinden, när han ligger som ett Kelloggs-X i sängen, när han gör sina grimaser...

Det är då man undrar hur mycket kärlek som kan rymmas i ens kropp...